Jag blir helt matt när jag tänker på det. Det sociala ätandet. Det är fan helt jävla sinnessjukt, rätt ut sagt, hur central roll mat och dryck har i våra liv.

Ses på stan? Fika, eller lunch möjligtvis. Shoppa? Fika. Ses kvällstid? Middag. Gå på bio? Popcorn. Fest? Dryck och snacks. Filmkväll? Chips. Lördagslyx? Godis. Fredag på jobbet? Fika. Födelsedag? Tårta överallt. Precis överallt.

Jag blir galen.

Snart börjar dieten. Vad fan gör man istället? När man ska slappna av på kvällarna, eller mysa på helgerna, eller umgås med vänner - Vad gör man om man inte äter eller dricker något? Jag blir så frustrerad bara över tanken, att om man ska bjuda över någon, eller bli överbjuden, så är liksom mat eller dryck en förutsättning. Det sociala ätandet, vilket märkligt beteende egentligen.

Jag har funderat på det här sen igår kväll. Jag har ställt frågan i diverse facebookforum. Vad gör man för att slappna av eller umgås om man inte äter eller dricker något?

Jag verkar inte vara helt ensam om att vara fullständigt inspirationslös i den frågan. Men några ideér har ändå lyckat väckas i mig.

Jag har idag beställt en pocketbok. Jag har inte läst skönlitteratur på typ 3-4 år. Jag har också beställt en mindfullness-målarbok för vuxna. Jag har även bestämt mig för att på måndag gå förbi delikatessbutiken i centrum och köpa mig lyxiga tesorter att smutta på. Lite hemmaspa-prylar blir det nog också, sånt är också mysigt att pyssla med.

Teater kanske? Eller konstutställningar? Eller sällskapsspel? Vi får se. Svårt som fan kommer det bli. Egentligen inte för egen del, det är bara att låta bli att köpa hem, men i umgänget med resten av världen. Att hela tiden behöva förklara, tacka nej, inte ta emot, stå emot påtryckningar om "bara en", det kommer bli den verkliga utmaningen. Jag är en social person egentligen, isolering är väl den verkliga rädslan.

Samtidigt kanske jag lär mig på vägen vad som är viktigt för mig egentligen och inte.

Att allt inte behöver handlar om mat hela jävla tiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, helgen kom. Och ja, det har gått åt helvete. Eller, nej, inte åt helvete. Det är en överdrift faktiskt.   Igår skrev vi tentan. Den var hemsk. Riktigt hemsk. Ångesten efteråt var ju inte nådig. Vi hade planerat en utekväll sedan, jag och ...

Kanske...  Kommer det gå vägen den här gången. Kanske kommer jag äntligen lära mig att ha en sund relation till mat. Mat behöver inte fylla tusen funktioner. Det kanske inte är så viktigt med mat, trots allt.   Andra dagen i cirkelträningen idag....

Det här är en viktblogg. Det finns många viktbloggar. Fast, det är inte en viktblogg. Det här, är min fristad.   Jag har bantat. Hela mitt liv, har jag bantat. Jag sökte hjälp första gången i 11-års åldern. Sen dess, har jag bantat. Inte ko...